Såg på nyhetskanalen.se igår angående att facken nu skall utreda callcenter-branschen.

Detta är något som jag välkomnar enormt mycket. Trots att jag kanske inte är allra bästa vän med LAS och andra hindrande effekter kring arbetsmarknadslagar så är detta en sak där facken kan komma till sin rätt!

Jag jobbade själv några månader med telemarketing på ett callcenter som sålde för ett känt telekombolag och en aktör på svenska premiepensionsmarknaden. Den senare vid namn Svensk fondservice vill jag verkligen varna för! (men mer om det sen).

De upplevelser som jag har är att Callcenter/telemarketingbranschen är riktigt svinig och utnyttjar ungdomar. Som de intervjuade i det länkade inslaget berättar, har jag upplevt en liknande historia.

När jag började på jobbet hade jag inställningen att man måste vara vänlig och inte så “pushig” när man pratade med potentiella kunder. Detta är dock något som man snabbt får träna bort. “kör över henne” är något som ofta hörs. Och man ska aldrig ge sig, kunderna skall antingen svära åt dig eller lägga på i örat, Om det inte blir ett sälj, givetvis.

Just denna taktik är så personligt utmattande, att varje dag ha potentiella kunder som skriker på en, och ger negativ respons är utmattande. Sen eftersom webben är spärrad, kan du inte under tiden mellan samtalen, som i bland kan vara 20 minuter om man har otur, underhålla dig själv. Just avsaknaden av tillit gör att man sjunker ihop, och att ens motivation vittrar bort.

De som arbetade på min arbetsplats, var ungdomar, ensamstående mammor och personer som har ingen eller liten arbetslivserfarenhet. Cheferna var inte onda. Men användande av härskartekniker och en ledarstil som gjorde att man kände sig som ett dagisbarn. Just att be om lov för att få gå på toaletten, var mer regel än undantag.

Varje dag sätter arbetsledaren upp dagsmål och har “peptalk” med de anställda i grupp. Går igenom vilka säljtekniker man använder, hur det fungerade dagen innan osv. (Detta i sig låter rätt bra i skriftlig form) Men stämningen var något helt annorlunda. Stämningen på arbetsplatsen kan jämföras med skolgården under mellanstadietiden. Pikningar, personliga påhopp och “jag vet bäst” attityder.

Vid varje säljsamtal så gör man en inspelning av kontraktet, och då spelar man in “sitt” namn, många säljare använder alias, antingen för att man vill sälja bättre (utländska, eller krångliga namn), eller att man inte kan stå för produkten man säljer. Jag använde mitt riktiga namn i början. Men när jag började sälja svensk fondservice så bytte jag till ett alias, eftersom jag inte kunde stå för produkten.

Så om vi går tillbaka till Svensk fondservice och varför trackar jag ner på dem. Jo Svensk fonderservice är en premiepensionsrådgivningstjänst. Tjänsten sägs vara “personligt” anpassad utefter ålder, inkomst och hittils sparade pensionspengar. Eftersom den är anpassad, och den använder sig inte av egna fonder, så finns det ingen oberoende siffra på hur det går för denna tjänst.

Jag kan tyvärr inte gå in mer exakt på siffror och dylikt, eftersom i anställningskontrakten man skriver på förhindras att berätta sådant. Men av de länkar som finns här i inlägget så skriver uppringda kunder om siffror de har fått sagda till sig.

Nu kan det ju vara som så att det bara var mina arbetsgivare som gav mig falska uppgifter, men verkar som att fler hört de uppgifter som jag satt och sålde på.

Nu kan det vara som så att de faktiskt gör bra jobb. Men eftersom jag värderar ärlighet så rekommenderar jag ingen av mina vänner att teckna något avtal hos dessa. Så ringer någon från Svensk Fondservice, säg artigt och bestämt att ni inte är intresserade och lägg på!

Så nu är det väl äntligen dags att lägga upp lite info om hur det gick med vår midsommarvandring. Så när de flesta av er, svepte snaps efter snaps, öl efter öl, och vaknade upp dagen efter med dundrande huvudvärk och ångest, då var jag och lillebror ute i de östgötska skogarna. Så kring lunchtid under midsommarafton tog vi lokaltrafiken ut mot Åby utanför Norrköping, där vår vandring började.

Vi skulle ta oss mot Mela där det fanns ett fast vindskydd och lägerplats, så det blev slutdestinationen första kvällen. Väl framme så händer något som inte får hända, min kniv som jag har i fickan öppnar sig och när jag tar av mig ryggsäcken så åker kniven in i mitt ben. När jag kände sticket och såg kniven sitta i mitt lår blev jag väldigt vit i ansiktet. Men kunde konstatera rätt snabbt att det bara blev en kapillärblödning och efter sårtvätt och plåster var jag fit for fight igen. När det gällde matlagning första kvällen så, eftersom jag egentligen gillar midsommar och allt som har med midsommar att göra, kunde vi ju inte helt avstå ifrån allt vad midsommar har att erbjuda, så vi tog med oss nypotatis och sill (till mig) samt köttbullar (till fjuniga lillebror).

Inför denna vandringen så köpte jag ett litet gaskök från Primus. Som vi kokade typ 6-7 nypotatisar och stekte en halv portion köttbullar åt gången ;). Men det funkade och detta kök tar sjukt lite plats jämfört med ett vanligt triangakök. Till efterrätt så hade vi faktiskt med oss färska svenska jordgubbar som vi blandade med socker och mjölk. Enkelt och gott.

Mela var jättevackert beleget vid 2 små sjöar och solnedgången, med en kopp kaffe i handen var helt rätt. Men eftersom det låg vid två små sjöar, så verkligen kryllade det av knott och mygg, så vi var tvugna till att ta till med drastiska metoder, även om det innebar att man såg ut som en påskkärring.

En sak som jag upptäckte om mig själv under denna vandring är att jag verkligen är internetberoende. Jag måste ha surfat på min kära iphone minst 20 gånger första kvällen. Jag twittrade, lade upp bilder, kollade facebook, fan alltså man kan alltså inte vara ute i naturen utan att vara nåbar, men hey, jag må vara ute i skogen ensam men har fortfarande kontakt med hela världen. Detta måste ju ändå vara rätt coolt.

Dagen efter, begav vi oss från Mela via östgötaleden till krokek och då vidare till kolmårdens camping. Det var en väldigt fin vandring med en riktigt fin utkikspost. kring lunchtid så kom det enda jobbiga regnstråket som höll i sig under ca en timme. Då passade vi att göra lunch, problemet vi hade var att den inbyggda tändningsanordningen på köket ville inte fungera, och våra backup tändstickor var blöta, inte helt idealt läge! Men lyckades skruva väck lite delar, dra till lite i metallträdar plockade ihop igen och så funkade det. Puh, tur.

Kolmårdens Camping som var vår slutdestination var faktiskt riktigt fint, toaletterna var totalrenoverade och var fan helkaklade i skitsnygg design och miljövänligt ljus, rätt coolt faktiskt. Så på campingen så fuskade vi genom att duscha ta på oss rena kläder sätta oss på restaurang Sjöstugan. En medium rare kalventrecôte med en kall öl med denna utsikt kan ju aldrig vara fel.

Summerat skulle jag nog säga att denna midsommar var en av de bästa hittils, om det var den fysiska ansträngningen, naturupplevelsen, lugnet, den kalla ölen låter jag vara osagt. Och trots alla hemska mygg och knott så måste man säga att den svenska naturen är helt underbar.

Vill ni se mer bilder från midsommar är det bara att kika in på mitt flickr-album

Jag ringde min lillebror igår för att höra lite vad han planerade inför midsommarafton, Ni vet den här högtiden som innebär att man äter inlagd rå fisk (sluta klaga på sushi!) nypotatis med gräddfil och gräslök, och i väldigt småglas (eller jättestora om man nu har lite problem med det) kryddad sprit som ärligt talat inte smakar så jättegott! Och så sjunger man några “vitsiga” låtar. Blir mest pubertala, om man inte använder sig utav de mer studentikosa sångerna som finns. JAAA det är en skillnad!

Så nu bryter jag traditioner och gör något helt nytt, Jag sade till lillebror att vi borde gå på hajk! alltså en vandring, och denna kommer att ske på östgötaleden. Ska bli riktigt härligt att sova utomhus, eftersom vi inte har tält kommer vi att använda oss av fasta vindskydd. För er som inte riktigt fattar fascinationen av att gå långt med tung packning för att lägga sig på ett trägolv och sova, sen komma hem och lukta rök,

Häng med vettja! utrustning som man behöver är en ryggsäck större än 50 liter, gärna med avbärarbälte.

(rem som går runt höften och avlastar ryggen). sovsäck och liggunderlag. Tallrik, bestick, sen när det kommer till kläder, ta INTE jeans, rule no:1 ha aldrig jeans på dig i skogen. Okej “varför inte det då?” JO för att jeans när det blir blött tar förevigheter att torka! bäst att ha är en form utav fritidsbyxa, själv använder jag fjällräven med G1000 väv som är bomull som är behandlat av impregnering så det står emot väta rätt så bra. 10 minuters regn är inga problem!

Men om ni har lite problem att bestämma er vad ni ska ha med er kan ni slå en signal till mig. Alla är som sagt välkomna, fast om vi blir fler än 8 personer så behöver vi planera lite mer. Fan nu ser jag verkligen fram emot det här. Mat smakar alltid bäst ute! och var inte oroliga klart vi kommer att ha sill och nypotatis med oss. frågan är vad mer man skall laga. Any ideas?

I fredags hände det. Min lillebror en liten spillevink på 10 år (iallafall i mina ögon, numera är han 19 år och är längre än mig och väger 15 kg mer än mig) studenten. Hur denna tid sluppit förbi utan att jag har åldrats är ett mysterium, kanske borde man forska litegrann på mig och detta fenomen. Eller så kanske jag ska skriva en bok. “Då tiden stod still och min lillebror åldrades” ska den nog heta.

Det var oerhört konstigt att se lillebror stå där på podiet och skråla ut student(kråk)sången. När ens lillebror eller nära släkting eller vem som helst som du har en social relation till, går igenom någonting sådant så börjar man fundera lite kring sitt eget liv. Om vilka planer man hade, hur man resonerade och hur fel man hade. När jag var klar med gymnasiet så hade jag en dröm och ett mål.Jag skulle bli läkare! Nu i efterhand vet vi att det definitivt inte blev så, och det är inget som jag ångrar. Jag trivs med mitt liv, men det är alltid roligt att se tillbaka på vilken person man själv var och hur man har utvecklats.

Om jag inte börjat läsa vid Linköpings Universitet och träffat de människor jag träffat, eller engagera mig i de frågor jag engagerade mig i, skulle jag aldrig suttit här, som en del av en folkrörelse. En folkrörelse som engagerar en hel generation. Och en folkrörelse som är avgörande för hur kommande generationer ser på frihet, demokrati och information. Det är du och jag, de enskilda individerna som spelar roll.

Så grattis lillebror välkommen ut ur skolans slummer, vilken väg du än väljer här i livet så skall du inte låsa fast dig vid den vägen, utan stanna upp och titta runt ifall inte den där lilla grusvägen till vänster inte ser lite bättre och trevligare ut? Eller kanske den nyasfalterade “autobahnen” är ny och spännande.

På kvällen av studentfirandet passade vi att gå till en nyöppnad lokal pub. Verkligen ett idylliskt ställe, uteservering på innergården till en gammal rusthållaregård.

På bilden synes min morbror som i sin politiska övertygelse är extremt rolig att debattera mot. Dock anser han sig aldrig att ha fel, men jag tror nog att han inser att han förlorat vissa diskussioner.

I dag har det återigen varit den 1 Mars, detta betyder att det snurrat ett år under mina fötter. Passande att försöka göra lite “soulsearching” på en sådan här dag. Så vad har hänt under ett år. Ja inte mycket. Jag bor kvar i kollektivet, jag engagerar mig inom studentlivet på olika sätt. En större förändring är att jag för närvarande jobbar med ett jobb som jag hatar mest av allt, och personerna på arbetsplatsen har den mentala mognaden som 15-åringar. Visserligen väldigt roande att kolla på, men att varje dag mötas av det är extremt jobbigt. Denna subtila mobbingen och statusmarkeringar och S.k. Peppning inom denna “säljbranch”, Neh jag håller fan på att spy på skiten.

Jag har tidigare nämnt lite vagt om ett projekt som jag hoppas på att kunna bli min primära inkomstkälla. Dessvärre verkar denna stöta på nya problem varje gång man gör ett framsteg. Och det frustrerande är att dessa “problem” inte är orsakade av bristande kvalitet på “produkten”, eller brister i förtroende på mig och min kollega eller övriga föreningen, utan dessa problem är av personliga och politiska vendettor samt fulspel inom föreningsvärlden kring LiU. Thomas har skrivit ett inlägg som så väl beskriver den frustration som man kan känna kring denna idella värld. Jag är säker på att det som föreslagits är den bästa lösningen och det enda som kan komma utav dessa fulspel och egoistiska tänkande är en förhalning av projektet, och det är ju det som är värst. Just nu går man bara och väntar, och hoppas att någon jävel inte går bakom ryggen och öppnar sin falska röst och sprider lögner. Ja, Jag vet vad du gjort!

Men helgen har varit riktigt fin. Firade Thomas 10 års jubileum i Sverige (därmed landssorg) i fredags, och igår så vart det en riktigt lyckad kollektivfest/födelsedagsfest. En av de bättre festerna, bra med folk och trevlig stämning. Inledningen var lite jobbig när vi spelade “vattenfall” och en viss tjejkvartett av Annor gick in för att fylla mig. Men efter en fyllepeak där kring 10 så artade sig kvällen väldigt bra. Folk kom och gick och jag slängde ut de sista kl halv 3. Kommer självfallet att lägga ut bilderna jag tog lite senare, och därigenom skriva mer om kvällen.

Idag så har det ju då ganska logiskt varit städdag. Anna m fl gjorde ett bra jobb med att plocka ihop alla glas och burkar, så det var mest bara att damsuga och skura golvet kvar.
Sen så bestämde jag och Gro att vi skulle baka tårta, sagt och gjort så bakade vi en Apelsin -moussetårta. Väldigt god och lagom avancerat

Neh nu dags och sova, jag är ju trots allt 23 år, och behöver min skönhetssömn. Godnatt Sverige!